& det känns som att världen skulle rasa samman om du glömmer mig nu
måste styra upp någon sorts design här men det får bli ett pyssel någon sen kväll. under dagarna händer det inte så mycket nu, det är lite jobb ibland men verkligen inget storslaget. hade önskat att jag kunde boka en resa utomlands då värme, lugn & distans vore perfekt men ja, då måste något riktigt stort hända i min plånbok & det betyder att resan får stanna vid ett önsketänkande. trots att det står ganska stilla i händelser så händer det mycket ändå, väldigt för mycket egentligen.
att prata, skriva & beskriva är enkelt. att bygga upp, fortsätta & kanske låtsas en del. att vilja så mycket så att man ber sig själv att känna & tillsist lyckas överlista allt. allt förutom pirret. allt förutom det vi alla kallar kärlek. allt förutom det man egentligen vill överlista, sitt eget hjärta.
så vad gör man när man står mitt i, utan att ha pratat, skrivit & beskrivit. utan att låtsas & utan att vilja. vad gör man när man står mitt i ett hav av pirr med ett hjärta som slår dubbelslag när man tänker på just han. när man inte ens hunnit med & inte hunnit försöka men man känner en känsla som är starkare än man egentligen vågar.
med dessa funderingar ska jag ta mig en promenad i det regniga umeå.
forget what hurt you in the past but never forget what it taught you
mot stadens äventyr...
jag känner att ödet är i våra händer & jag vägrar släppa taget
med tanke på att jag jobbar ungefär en gång i veckan känns det ganska aktuellt att ha en liten blogg att slösa tid & energi på så ja, enjoy.